Fullkomligt älskar när Niclas brister ut i detta gapskratt. Det är så ärligt och glatt att jag känner lyckan rusa genom min kropp. 

 

Om samhället får bestämma så är det någon gång snart som vi ska inse att det var ett stort misstag att flytta ihop så pass tidigt in i förhållandet. Jag hade också tyckt det om jag inte träffat Niclas. Men nu kan jag ändå tycka att det är ett konstigt resonemang. "Man bör inte flytta ihop innan man känner varandra, vänta minst ett år". Men om man nu flyttar ihop efter ett år, när man tror att man känner varandra, då kommer man ju garanterat se sidor hos den respektive som man aldrig sett förr. Jag kan tänka mig att det blir svårt att hantera i vissa fall. Jag och Niclas flytta ihop direkt och jag vet redan att toalettlocket ALLTID måste vara nedfällt annars blir det ett jäkla gnäll (Ha ha), jag vet att han pratar nästan konstant, även fast jag läser och jag vet att han gärna har sport på tvn dygnets alla timmar. Jag vet att han vaknar jättetidigt på morgonen och han vet att jag gärna sover hela förmiddagen, han vet att jag blir grinig när jag inte ätit eller är trött. Vi har redan gått igenom att vara nyinflyttade tillsammans och omställningen. Jag känner Niclas och han känner mig. Han vet exakt hur han ska provocera mig om han vill vara lite rolig (... ha!) 

 

Jag är så glad att vi båda lever för stunden och verkligen tar vara på dagarna. Livet är alldeles för kort för att rätta sig efter samhällets oskrivna regler. Det har inte gått en enda dag då jag undrat om jag gjort rätt. Han ger mig så mycket glädje och jag är så sjukt lycklig att jag träffade honom. Jävlar i havet. 

 

Vi är så lika men samtidigt väldigt olika och det passar oss perfekt. Jag tror att det hade gjort mer skada att vänta med att flytta ihop. Men sedan är det såklart olika för alla.